Art (fågel):Svarthalsad trana (Grus nigricollis)
Tidning:Ekologi och bevarande
Abstrakt:
För att veta detaljerna om habitatvalet och hemområdet för svarthalsade tranor (Grus nigricollis) och hur bete påverkar dem, observerade vi unga medlemmar av befolkningen med satellitspårning i Danghe-våtmarken i Yanchiwan National Nature Reserve i Gansu från 2018 till 2020 under månaderna juli–augusti. Under samma period genomfördes också befolkningsövervakning. Hemområdet kvantifierades med metoder för uppskattning av kärndensitet. Sedan använde vi fjärranalysbildtolkning med maskininlärning för att identifiera olika livsmiljötyper i Danghe-våtmarken. Manlys urvalskvoter och slumpmässiga skogsmodeller användes för att bedöma habitatval i hemområdesskala och habitatskala. Inom studieområdet implementerades en betesbegränsningspolicy 2019, och svaren från svarthalsade tranor tyder på följande: a) antalet unga tranor ökade från 23 till 50, vilket indikerar att ett betessystem påverkar tranornas kondition; b) den nuvarande betesordningen påverkar inte områdena för hembygden och valet av habitattyper, men det påverkar tranans användning av utrymme eftersom det genomsnittliga överlappsindexet för hemområdet var 1,39 % ± 3,47 % och 0,98 % ± 4,15 % under 2018 respektive 2020 år; c) det fanns en generellt ökande trend i genomsnittligt dagligt rörelseavstånd och momentan hastighet indikerar en rörelseförmåga ökar hos unga tranor, och förhållandet mellan störda tranor blir större; d) Mänskliga störningsfaktorer har liten effekt på urvalet av livsmiljöer, och tranorna påverkas knappast av hus och vägar för närvarande. Tranorna valde ut sjöar, men man kan inte bortse från att jämföra hemområde och habitatskala, kärr, flod och bergskedja. Därför tror vi att en fortsatt betesbegränsningspolitik kommer att bidra till att minska överlappningen av hemområden och därefter minska den intraspecifika konkurrensen, och då ökar säkerheten för unga tranornas rörelser och i slutändan ökar befolkningens kondition. Vidare är det viktigt att förvalta vattenresurserna och upprätthålla den befintliga fördelningen av vägar och byggnader över våtmarkerna.
PUBLIKATION TILLGÄNGLIG PÅ:
https://doi.org/10.1016/j.gecco.2022.e02011