publications_img

Migration och övervintring av sårbara vuxna kinesiska hägrar (Egretta eulophotes) avslöjas med GPS-spårning.

publikationer

av Zhijun Huang, Xiaoping Zhou, Wenzhen Fang, Xiaolin Chen

Migration och övervintring av sårbara vuxna kinesiska hägrar (Egretta eulophotes) avslöjas med GPS-spårning.

av Zhijun Huang, Xiaoping Zhou, Wenzhen Fang, Xiaolin Chen

Art (fågel):Kinesiska hägrar (Egretta eulophotata)

Tidning:Fågelforskning

Abstrakt:

Kunskap om krav på flyttfåglar är avgörande för att ta fram bevarandeplaner för känsliga flyttarter. Denna studie syftade till att bestämma migrationsvägarna, övervintringsområdena, användningen av livsmiljöer och dödligheten för vuxna kinesiska hägrar (Egretta eulophotata). Sextio vuxna kinesiska hägrar (31 honor och 29 hanar) på en obebodd häckningsö till havs i Dalian, Kina spårades med hjälp av GPS-satellitsändare. GPS-platser inspelade med 2 timmars intervall från juni 2019 till augusti 2020 användes för analys. Totalt genomförde 44 och 17 spårbundna vuxna sina höst- respektive vårflyttningar. Jämfört med höstflyttningen visade spårade vuxna fler olika rutter, högre antal mellanlandningsplatser, långsammare flytthastighet och längre flytttid på våren. Resultaten visade att flyttfåglar hade olika beteendestrategier under de två flyttsäsongerna. Vårflyttningstiden och mellanlandningens varaktighet för honor var signifikant längre än för män. En positiv korrelation fanns mellan vårens ankomst- och våravresedatum, samt mellan vårens ankomstdatum och mellanlandningens varaktighet. Detta fynd tydde på att de hägrar som anlände tidigt till häckningsplatserna lämnade övervintringsområdena tidigt och hade en kortare uppehållstid. Vuxna fåglar föredrog intertidal våtmarker, skogsmarker och vattenbruksdammar under migration. Under övervintringsperioden föredrog vuxna öar till havs, våtmarker mellan tidvatten och vattenbruksdammar. Vuxna kinesiska hägrar visade en relativt låg överlevnadsgrad jämfört med de flesta andra vanliga ardeidarter. Döda exemplar hittades i vattenbruksdammar, vilket tyder på mänsklig störning som den främsta dödsorsaken för denna sårbara art. Dessa resultat underströk vikten av att lösa konflikter mellan hägrar och mänskligt skapade vattenbruksvåtmarker och att skydda tidvattenlägenheter och offshoreöar i naturliga våtmarker genom internationellt samarbete. Våra resultat bidrog till de hittills okända årliga spatiotemporala migrationsmönstren för vuxna kinesiska hägrar, vilket gav en viktig grund för bevarandet av denna sårbara art.

PUBLIKATION TILLGÄNGLIG PÅ:

https://doi.org/10.1016/j.avrs.2022.100055